Barnwebb – Din familj på webben

Fetma vid graviditet ökar risken för fosterskador och missbildningar
Fetma vid graviditet ökar risken för fosterskador och missbildningar hos barnet. Man har sett samband mellan fetma hos modern i tidig graviditet och ryggmärgsbråck, hjärtfel, och gomspalt (harmynthet), hos fostret.

Det är framförallt i planeringsstadiet av en graviditet som det är viktigt att tänka på att inte vara alltför överviktig. När en kvinna väl har blivit gravid är det inte bra att gå ner i vikt eftersom det då kan bli svårt för fostret att få den näring det behöver. Men även efter befruktningen kan man förändra och optimera matens sammansättning. Mängden feta och söta livsmedel kan till exempel minskas till fördel för en mer näringstät mat med bättre balans mellan protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler.

Att vara fet ökar även risken för andra komplikationer vid graviditeten som till exempel havandeskapsförgiftning. Barnen riskerar också att drabbas av syrebrist vid förlossningen.

Man vet inte exakt varför dessa komplikationer inträffar. Kanske beror det på en ökad mängd ”innanfett” som utgör ett hinder i förlossningskanalen.

Mammorna i sin tur riskerar också att drabbas av komplikationer, som en direkt konsekvens av fetman, som till exempel graviditetsdiabetes, typ 2-diabetes, högt blodtryck, proppar, sårinfektioner, samt rikliga blödningar efter förlossningen på grund av att livmodern inte drar ihop sig som den ska.

För liten viktuppgång under graviditeten ökar risken för schizofreni
Om mamman däremot går upp för lite i vikt under graviditeten så har det visat sig kunna öka risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet senare i livet. Det har man sett utifrån en registerstudie med över en halv miljon deltagare, som genomförts vid Karolinska Institutet. För normalviktiga kvinnor som gått upp mindre än åtta kilo under sin graviditet ökade risken för att barnet skulle utveckla schizofreni med 30 procent.

Man har också sett det i andra befolkningsstudier, t.ex. när svälten var stor i Nederländerna vintern 1944-1945 satte spår hos de ännu ofödda barnen som var foster då. Risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar hos barnen till de svältande mödrarna var fördubblad i vuxen ålder.

Studien vid Karolinska Institutet på barn födda mellan 1982 och 1989 bekräftar hur tidig miljöpåverkan kan påverka hjärnans utveckling. I studien undersökte forskarna om det fanns ett samband mellan näringsintag under graviditet och icke-affektiva psykoser hos barnet senare i livet. Genom det svenska nationella hälsoregistret fick forskarna tillgång till ett stort populationsunderlag. För kvinnor som haft en mycket låg viktuppgång, mindre än åtta kilo för normalviktiga kvinnor, var risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykoser hos barnen 30 procent högre jämfört med om viktuppgången varit normal. Även för överviktiga och mödrar med fetma fanns ett liknande samband. En viktökning på mindre än fem kilo ökade risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet.

Eftersom viktuppgång under graviditeten delvis har ärftliga orsaker, precis som psykisk sjukdom, jämförde forskarna också huruvida syskonen drabbats av icke-affektiva diagnoser, men även då såg forskarna den förhöjda risken om mödrarna gått upp för lite i vikt.