Barnwebb – Din familj på webben

Barn, graviditet, utveckling, barnsjukdomar, säkerhet, ungdomar och uppfostran

Barns sömn och sovvanor

By • Aug 28th, 2010 • Category: Små barn

God sömn är viktigt för både barn och vuxna. Spädbarn har mer drömsömn (s.k. REM-sömn) än vuxna. Under REM-sömnen bearbetas dagens intryck och den är också viktig för att lagra minnnen och för hjärnans utveckling.

Sömnbehovet varierar med åldern. Även om behovet varierar från individ till individ kan ett barns sömnbehov kan se ut ungefär så här:

Barnets ålder:
1-3 månader
4-6 månader
6-12 månader
1-3 år
4-6 år
>6 år
Antal sovtimmar:
16-19 timmar
13-16 timmar
12-16 timmar (2 sovpass på dagen med 3 timmars mellanrum)
12-15 timmar (1 sovpass mitt på dagen)
10-12 timmar
8-9 timmar
Varav nattsömn:
Varierar
5-8 timmar
8-12 timmar
9-12 timmar
10-12 timmar
8-9 timmar

Först när barnet är 4-6 månader brukar det ha en sammanhängande nattsömn på 5-6 timmar. Innan dess vaknar det ofta för att få mat var tredje timme.

För barn såväl som vuxna bör sovrummet vara mörkt och svalt. När det är mörkt utsöndrar kroppen hormonet melatonin som gör oss sömniga. Barnets middagslur kan dock med fördel vara förlagd i vagn utomhus, gärna med ett insektsnät över vagnen. Kontrollera också att barnet är lagom varmt.

En fast kvällsritual skapar trygghet och hjälper barnet att varva ner och förbereda sig på att sova. Försök också ha lugna aktiviteter före läggdags. Om stämningen varit alltför hög kan det vara svårt för barnet att komma till ro när det ska sova. Försök att ha fasta sovtider och uppstigningstider även på helgerna.

Det är bra att tidigt försöka låta barnet somna på egen hand utan att du bär eller vaggar barnet, men naturligtvis utan att barnet känner sig övergivet. När barnet är mellan 6-12 månader kan man pröva med att gå ut en stund i ett angränsande rum när barnet ska somna, t.ex. för att göra några hushållssysslor så att barnet hör att du är i närheten. Om barnet har separationsångest kan man träna det på att förstå att man finns kvar även när man inte är inom synhåll, t.ex. genom att fortsätta tala till det när man går in i ett annat rum.

Om barnet blir oroligt när man går ut kan man använda en metod som ibland kallas stolmetoden som kan användas för barn från cirka 4–6 månader och som går ut på att långsamt vänja barnet vid att somna själv.
Barnet läggs vaket men sömnigt i egen säng. Föräldern sitter på en stol bredvid och säger god natt men utan prat eller kel. En hand på barnets mage går däremot bra. Därefter flyttar föräldern stolen en liten bit närmare dörren kväll efter kväll tills stolen (och föräldern) till slut hamnar utanför dörren.

Om barnet har svårt att somna trots att det uppenbarligen är trött, kan det vara brister i den fasta kvällsritualen eller så kan det ha med tv-tittande att göra. Undersökningar visar att barn blir mer oroliga av tv-program än föräldrarna tror, så se till att barnen inte ser några skrämmande tv-program och kanske inte ser på tv alls de sista timmarna innan läggdags.

Om barnet under långa perioder inte somnar inom rimlig tid på kvällen, eller om det inte kan somna på egen hand kan man använda någon metod för att lära barnet att somna själv. Antingen kan man låta det ligga själv i sängen och ta upp det och trösta det när det börjar gråta, men sedan vänligt men bestämt lägga ner det i sängen igen, och konsekvent fortsätta så tills det somnar självt. En mer omdiskuterad och drastisk, men ofta fungerande metod är ferbers metod, där man låter barnet ligga och skrika ett visst antal minuter innan man lägger tillbaka i sängen igen.

Tagged as:

Leave a Reply