Category Archives: Ord

Sa du något?

S 6,5 år sitter bredvid storebror B 12 år som sitter med hörlurar och lyssnar på musik. Simon säger något varpå följande konversation följer:

 

B – Sa du något? (fortfarande med hörlurarna på.)
S – Ja, men du behöver inte veta vad jag sa.
B – Sa du något mer?
S – Än vadå?

 

 

Räkneleken

Simon snart fyra år leker kurragömma med sin pappa.

Efter en stund:

S – Kan vi inte leka räkneleken istället?

P – Hur gör man det då?

S – En räknar och sedan letar man där man tror att den andra har gömt sig.

P – Jaha, det låter ju nästan som kurragömma.

S- Ja, men räkneleken är nästan som kurragömma.

P – Men det låter ju precis som kurragömma.

S – Ja det är precis som kurragömma.

Mustasch

 

Det är snart läggdags för Simon 3,5 år.

S – Kan vi ha mustasch som vi hade förra veckan?

P – Va?

S – Kan vi ha mustasch som vi hade förra veckan?

P – Va? Jaha menar du massage?

S – Ja.

P – Ja det kan vi ha.

 

En pasta flera pastor

 

S – Vad blir det för mat?

P – Sallad.

S – Jag gillar inte sallad. Vad blir det till sallad?

P – Pasta.

S – Vad blir det till pasta?

P – Sås.

S – Vad blir det till såsen?

P – Ketchup.

S – Vad blir det till ketchup?

P – Ost.

S – Vad blir det till osten?

P – Smör.

S – Vad blir det till smöret?

P – Knäckemacka.

S – Blir det nåt till knäckemacka?

P – Nej.

 

Även om inte salladen gick hem så var pastan populär, för efter första portionen säger Simon:

S – Jag vill ha fler pastor.

Skrik inte, med andra ord.

Simon har fått tag på en flik av tapeten och river sönder den.

Pappa skriker till – Nej!

Simon (förnärmat) – Du inte säga högt…

 

Lite verkar han dock ha lärt sig för några dagar senare river han sönder en förvaringslåda men kommer på sig halvägs och frågar:

-Får man riva den?

 

Igen

Ordet “igen” lärde sig Simon tidigt och använder flitigt.

Oavsett om man har matat honom med något gott, lekt en rolig lek, eller läst en bra bok så följs det av “igen”.  Och så är det bara att göra det igen.

Ett användbart ord alltså.