Barnwebb – Din familj på webben

En del väljer att föda barn utan smärtlindring, eller så går förlossningen så fort att någon smärtlindring inte hinns med, men de flesta vill ha någon typ av smärtlindring. Att undvika smärta helt under en förlossning går inte men en stor del av smärtan kan lindras med hjälp av någon form av smärtlindring.

Smärtlindring kan delas in i två kategorier – medicinsk smärtlindring och icke-medicinsk smärtlindring. Medicinsk smärtlindring ger oftast bättre effekt men innebär också större risker och fler biverkningar för dig och barnet. Ofta kombinerar man olika smärtlindringsmetoder, dels för att uppnå högre effekt men också för att vissa metoder är bättre under vissa faser av förlossningen.

Att vara avslappnad och utvilad hör till de viktigaste faktorerna för en positiv förlossningsupplevelse och för att förhindra en långdragen förlossning. Träna avslappning och andningsteknik varje dag innan förlossningen.
Icke-medicinsk smärtlindring

Bad och dusch
Ett varmt bad eller en varm dusch har både lugnande och smärtlindrande effekt.  Bäst effekt har man vid etablerat värkarbete. Bad i tidigt värkarbete kan göra att värkarna avtar.

Massage
Massage upplevs som smärtlindrande och avslappnande. Massage kan ges på flera olika sätt, lätta strykningar på nedre delen av buken eller med tryck, gnidningar eller cirkulära tryckningar på ryggens nedre del. Den blivande pappan kan på detta sätt aktivt delta i förlossningsarbetet. Massage ger ett individuellt resultat och kan fungera bra ihop med någon annan form av smärtlindring.

Sterila kvaddlar
Sterilt vatten injiceras strax under huden på flera ställen i det område som smärtar, oftast är det i ryggslutet. Injektionen ger snabbt en starkt svidande känsla som stimulerar kroppen att producera endorfiner för att lindra smärtan. Den svidande känslan avtar efter cirka 30 sekunder. Smärtlindringseffekten brukar sitta i en till två timmar. Effekten av kvaddlar är individuell och kombineras ofta med annan smärtlindring, till exempel lustgas.
Akupunktur
Akupunktur kan användas när som helst under förlossningen och kan ges både i avslappnande och smärtlindrande syfte. Akupunktur ges av specialutbildande barnmorskor. Genomblödningen ökar där nålen sitter så att muskeln slappnar av och smärtimpulsen hindras från att nå hjärnan. Det finns specifika smärtlindrande punkter på kroppen för olika skeden av förlossningen.
TENS (Transkutan Elektrisk NervStimulering)
Små plattor som sänder ut svaga elektriska impulser tejpas fast på huden nära det smärtande området, oftast på ryggen eller höften. De elektriska signalerna försvårar för nervimpulserna att meddela hjärnan att det gör ont. Plattorna är kopplade till en apparat som du själv kan styra. På så sätt kan du kontrollera när du vill ha en liten stimulering och när du behöver en kraftigare stimulering. TENS har oftast bäst effekt i början av öppningsskedet. Senare under förlossningen kan man kombinera TENS med annan smärtlindring. TENS kan ibland ge störningar på CTG-apparaten och då måste den kopplas bort medan CTG pågår.

Medicinsk smärtlindring

Värktabletter
Förlossningen börjar ofta med förvärkar. De kan likna mensvärkar till att börja med och är inte särskilt smärtsamma. Med tiden blir de starkare och kommer allt tätare. Det kan vara jobbigt om de pågår i flera dagar. Vid förvärkar kan du ta värktabletter men det är viktigt att du bara tar tabletter som innehåller paracetamol, inte acetylsalicylsyra.
Lustgas
Du får genom en mask andas in en gasblandning av lustgas och syre som ger bra smärtlindring. Lustgas är den allra vanligaste formen av smärtlindring. 70 % av Sveriges kvinnor använder lustgas under förlossningen. Det är viktigt att börja andas lustgas så tidigt som möjligt vid varje värk eftersom det tar 20-40 sekunder för gasen att ge full effekt. När toppen på värken är passerad släpper man masken. Efter 20-40 sekunder har effekten av gasen helt släppt. Be barnmorskan om hjälp för att hitta rätt teknik. En bieffekter kan vara förändring av hörsel-, syn- och känselintryck. Yrsel och illamående är vanligt i början men det går oftast över efter en stund. Någon negativ effekt på barnet eller värkarbetet känner man inte till.

Ryggbedövning, epidural
En narkosläkare sticker in en tunn plastslang i epiduralområdet, ett område utanför ryggmärgskanalen, och injicerar via den ett bedövningsmedel. Detta blockerar smärtimpulserna från livmodern till hjärnan. Varje bedövning tar en halvtimme att förbereda och effekten sitter i cirka två timmar men man kan även koppla en pump till slangen som hela tiden tillför en liten mängd bedövningsmedel. På så sätt kan du få smärtlindring under resten av förlossningen. När barnet är fött stänger man av pumpen. Metoden kallas även “stå upp bedövning” eftersom du kan vara upprätt under hela förlossningen, vilket kan leda till en enklare förlossning.  Epiduralbedövning ger den i särklass bästa smärtlindringen men en mycket vanlig bieffekt är värksvaghet. Därför ger man nästan alltid ett värkstimulerande dropp i förebyggande syfte. Trots det tar förlossningen cirka två timmar längre än normalt. Även utdrivningsförloppet tar cirka en halvtimme längre. Därför ökar antalet förlossningar med sugklocka.
Ryggbedövning, spinal
Spinalbedövning liknar epiduralbedövningen men man använder ingen plastslang utan injicerar bedövningsmedlet med spruta. Bedövningen tar cirka en halvtimme att förbereda och effekten sitter i cirka två timmar. Eftersom smärtlindringen injiceras kommer effekten snabbt. Du kan vara upprätt under förlossningen vilket kan ge en enklare förlossning. Smärtlindringen är lika bra som vid epiduralbedövning men kan bara ges en gång. Bieffekterna är de samma som vid epiduralbedövning.

PDB (PuDendusBlockad)
Kallas också bäckenbottenbedövning. Ges när barnet är på väg ut eller om du måste sys efter att barnet är fött. Bedövningen gör att smärtor i bäckenbotten och slidöppning dämpas. Eftersom de flesta kvinnor blir naturligt bedövade i området när barnet trycker på är PDB inte så vanligt längre.  Nackdelarna är att utdrivningen oftast tar längre tid och att själva bedövningen kan göra ont.

PCB (ParaCervikalBlockad)
PCB kallas också livmoderhalsbedövning eller Västerviksmetoden. Det är en lokalbedövning som läggs på flera olika ställen runt livmodermunnen och som blockerar smärtimpulserna till hjärnan. PCB kräver ett etablerat värkarbete och CTG-övervakning av barnet eftersom barnets hjärtfrekvens kan förändras. Metoden har bara effekt under öppningsskedet, inte under krystningen. Det tar cirka en halvtimme att förbereda bedövningen och effekten sitter i under 1-1½ timme så bedövningen kan behöva att upprepas. PCB kan ibland ge värksvaghet, därför kan det bli nödvändigt att ge ett värkstimulerande dropp. Nu för tiden är PCB-bedövning sällsynt.

Petidin eller Morfin
Både petidin och morfin verkar genom en avslappnande effekt men har ingen stor smärtstillande effekt. De ges med en spruta och effekten sitter i cirka fem timmar. Nackdelarna är att barnet kan bli slött och få nedsatt andning. Amningen kan också fungera sämre. Morfinet försvinner oftast från barnets kropp inom ett dygn. Själv kan du bli frånvarande, få minnesluckor och bli illamående.