Inte helt lätt att vara pappa när man har en son som alltid har svar på tal.
Två dialoger från verkligheten:
Benjamin sprätter iväg lite mat vid matbordet mot Natali som sitter mittemot.
P – Nej, man får inte kasta mat på folk.
B – Hon är inte folk. Hon är lillsyrra…
Pappa och Benjamin cyklar förbi några gula blommor vid vägkanten.
B – Titta blommor. Dom kan man kalla smörblommor.
P – Ja. Eller så kan man kalla dom fibblor.
B – Ja. Eller så kan man kalla dom smörblommor. Man kan kalla dom vad man vill.
Två av sommarens höjdpunkter var när Benjamin hälsade på kusinen från Uppsala och var på älgsafari samt när kusinen från Bie kom på besök till Örebro och lek och bus landet. Trots att Benjamin grät när vi gick från lek och bus-landet för att han ville klättra ända upp på huvudet på dinosaurien utanför vilket inte medgavs.
Sommaren 2011 var det barnens dag i gällersta kyrka, där benjamin var tillsammans med tre av sina kusiner och roade sig med ansiktsmålning och hoppborg.
När det skulle handlas mat ville båda barnen sitta i barnstolen på kundvagnen, så det blev till att ta två kundvagnar. Då behövdes också två mynt för att låsa upp kundvagnarna. När pappan plockar upp det andra myntet ur plånboken säger Benjamin:
-Du hade en peng till. Pappas pengar tar aldrig slut.
-He he. Jodå, det kan de visst göra.
– Nej för han har kortpengar också. Kortpengar tar aldrig slut.
Kanske dags för en lektion privatekonomi snart och förklara att det krävs en inkomst och går åt pengar även om man handlar med kreditkort.
Men det är ju ok så länge han är 3 år.
Det är värre med en del som är med i tv-programmet lyxfällan och som inte verkar ha lärt sig det.
Trots att Benjamin normalt bara får oboy på helgen så kan det vara svårt att motstå när han med stora ögon säger. “Jag är lite oboyig” när han menar att han vill ha oboy. Kompromissen fick bli att han fick obay om han åt upp frukostgröten (10 skedar) och så fick det bli trots att han försökte förhandla ner det till två skedar gröt.
