Barnwebb – Din familj på webben

Vissa tankefel hos vuxna kan skapa problem i deras relation till barn.
Det menar Karl Eder, psykolog med KBT-inriktning och bakgrund inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Genom att avslöja och uppmärksamma tankefel kan man förhoppningsvis förstå barnen bättre, och minska konflikterna.

Vanliga tankefel hos vuxna som skapa problem i deras relation till barn:

Utgår inte från barnets perspektiv.
Ett misstag vuxna ofta gör är att de inte tänker på barnens perspektiv. Utgå istället från den uppkomna situationen och reflektera över situationen från barnets perspektiv. Hur skulle det vara om du själv råkade ut för samma sak? Inkludera barnet i diskussionen för att hitta en bra lösning.

Värderar beteenden
En del vuxna tenderar att ha en ganska bestämd uppfattning om vilka beteenden som är bra och vilka som inte är det. Fundera på vad du utgår ifrån när du gör liknande värderingar. Är beteendet verkligen ett problem eller antar vi bara att ett beteende är bättre än ett annat. Fundera över var du har fått din uppfattning ifrån och om det finns belägg som stöder det, eller var beredd att tänka om.

Generaliserar i stället för att individualisera
Många har en förutbestämd uppfattning om hur barn fungerar, som om de vore en grupp där alla fungerar på samma sätt.
Passa dig för att ställa krav som blir svåra för barnet att leva upp till.
Försök i stället att skaffa dig en rimlig bild av vad barnet klarar av och vad man kan behöva hjälpa till med. För höga förväntningar kan leda till att barnet ger upp.

Över- och underdriver barns svårigheter
Om ett barn är med om något svårt finns en risk att vi förutsätter att han eller hon behöver hjälp. Men om vi står tillbaka kan barnet ofta lösa uppgifter som vi inte trodde var möjliga för barnet att klara av på egen hand. Var dock beredd att hjälpa till om barnet ber om det eller situationen riskerar att urarta eller bli farlig.

Att i stället underdriva kan handla om att man inte tycker att barnet verkar ha det särskilt tufft, kanske i jämförelse med hur man själv hade det som barn. Även om ett barns grundläggande behov är uppfyllda kan det finnas mycket svårigheter i ett barns vardag.
Lyssna istället på barnen och låt dem själva uttrycka vilket stöd de vill ha.

Oroar sig för att barn ska oroa sig
När ett barn oroar sig för något är det lätt att som vuxen själv bli orolig. Risken är då att man genom sitt sätt att bete sig förstärker barnets oro. Vissa saker är förstås allvarliga och vettiga att oroa sig över men om det t.ex. handlar om att lämna ett barn på förskolan kan det vara bra att ta ett steg tillbaka och låta barnet själv känna att han eller hon klarar av situationen på egen hand.

Är inkonsekvent
För ett barn är det viktigt att vardagen har en struktur och att de vuxna är konsekventa. Det kan handla om att hålla de gränser man sätter upp i vardagen. Börjar man backa från dem, exempelvis vilken tid det är läggdags, ökar risken för att det blir en förhandling varje gång det är dags att lägga sig. Att glida på gränserna skapar ofta bråksituationer, medan konsekvens ger en tryggare och smidigare vardag.